stormhatt

Tillvaron ter sig en aning schizofren för tillfället.
Å ena sidan: YAY! Min praktik verkar vara ännu bättre än jag föreställt mig. Jag var där och hälsade på för ett par dagar sen, och det som mötte mig var en glasväggslokal precis vid vattnet, bebodd (nå, dagtid) av genomtrevliga, kreativa människor. Dessutom fick jag veta att det var just på grund av mitt tecknande och kreativa ådra som de ville att jag skulle komma dit och preaktisera. (IN YOUR FACE teknisk erfarenhet!) Och jag blev presenterad som: "Emelie, som ska börja här." Inte: "praktikanten", eller "tjejen som ska vara här o lära sig ett tag."
Åh fru fortuna, vad har jag gjort för att förtjäna din gunst?

Men var är då problemet? Jooo, de senaste veckorna har jag blivit mer och mer av en krympling. Nu krävs det ett par ipren så fort jag vaknar bara för att kunna komma upp och komma igång. (Kort sagt, det gör ONT! AJ! STACKARS MIG!)
Det lägger sig liksom lite som en dassig hinna över hela tillvaron. I och med detta har det varit lite svårt att helt kunna gotta sig över mina övriga framgångar för tillfället.
Jag tycker om att gotta mig.
Man skulle t.o.m. kunna kalla mig...pja...självbelåten.
Och nu har jag blivit berövad min fullständiga gotte-upplevelse.

Pisses me off, I tell you.

Nåväl, på onsdag ska jag till Farbror Doktorn som är Snäll doktor, (inte Dum Doktor sen tidigare inlägg) han skämtade om sin flint på bruten svenska sist jag var där. Hur kan man inte älska det?
Förhoppningsvis kan han kanske ge mig något nytt magiskt önskepiller utöver de jag tar nu, så det blir bättre. Jag är bara så trött på att det alltid ska vara något som ska vara träligt hela tiden. Nu när allt i övrigt är alldeles, alldeles underbart så kommer den här skiten och gör sig högljutt påmind.

JA, jag vet att jag är bitter. Låt mig ha mina små nöjen här i livet.

Yes! It is over! En preliminär portfolio - DONE! Tadaaaah: 
www.emelieousback.com


Nu drar jag till stockholm.

Imorrn, imorrn, imorrn är det DEADLINE.


Och chokladen är slut.
Fuck.

För lite drygt en vecka sen var jag och besökte lilla frun i stora staden, vilket var både mysigt och en välbehövlig flykt från ångorna i Karlshamn. (på dagsschemat: shopping, shopping, shopping, light lunch, shopping shopping...)
Både innan och även under detta besök hade jag en avslappnad inställning till deadline gällande portfolion: "äh, jag har minsann fått praktik. Jag behöver aldrig lära mig något mer. Någonsin. Hahahaaaa! "
Men när jag kom hem från Stockolm så hände det. Den föll den plötsligt över mig som ett fuktigt lakan.

Slutspurtsångesten.

Aaaaah, detta klassiska fenomen. Ni känner kanske igen det från situationer som oftast följer efter beslut såsom: "Klart jag kan hänga med ut. Provet är ju inte förrns på måndag. Jag har ju resten av helgen på mig." eller "Nää, jag tar hand om alla julklappsinköpen veckan innan jul. Det blir ju smidigare att ta allt på en gång."

Så, nu är den här. Om en vecka är det DEADLINE. Japp, från och med nu kommer det alltid skrivas och omnämnas i versaler för att poängtera att fram tills nästa fredag så kommer hela min existens cirkulera runt detta. Blotta tanken på att roa sig med icke portfoliorelaterade aktiviteter är bannlyst.
Första punkten är att bli färdig med Character-projektet, så att det iallafall finns ETT PAR acceptabla arbetsprover att visa upp. Jag förstår inte ens varför jag sitter här och skriver. Blogginlägg finns det minsann inte tid till när man har en DEADLINE. Jag har en snigel med följe som väntar. Adjö.

Försenad glädjeyra: YES! Har kirrat en grym lägenhet mitt i centrala norrköping! Fick gå upp klockan 5 på morgonen och hoppa på ett tåg upp till norrköping, men det var det värt! Flyttlasset drar i mitten på december, och sedan kommer man kunna avnjuta sitt morgonkaffe till den här utsikten:


Mobilkamera gör det inte riktigt rätttvisa, men här kommer vi bo iallafall.

Jag hann inte riktigt glädja mig åt förvärvet dock. Knappt hade jag hunnit hem och börjat jäsa i min egen självbelåtenhet innan jag blev fullkomligt invalidiserad av vad som tycktes kunna vara svininfluensa. Snäll vän körde iväg mig till vårdcentralen för provtagning av Dum Doktor, sambo kom hem och kokade te och klappade på huvudet (varpå handen fråga frenetiskt skrubbades med antibakteriell gel).
Jättesjuk Emelie låg sedan på soffan och kämpade tappert för sin överlevnad. Dum Doktor ringde och sa att Dum Doktor klantat sig med Jättesjuk Emelies prover, så dan därpå tvingas Jättesjuk Emelie med sambos hjälp släpa sig ner till sjukhuset och ta nytt prov.
Tre-fyra dagar senare så håller Inte Fullt Lika Sjuk Emelie på att krevera av tristess, men är fortfarande för krasslig för att ta sig för några större projekt. (som att gå utanför dörren eller så.)

Nu har jag dock tagit mig  upp i vertikalt läge, och kan ta mig för lättare uppgifter, såsom att tillaga min egen frukost, datorpyssel eller tekokning. Det Larsson-Ousbäckiska hushållet väntar fortfarande otåligt på provsvaret om huruvida jag åkt på en släng av fläskfebern eller inte. Sverige håller andan!

Det är dags för den internationella sjöräddningssignalen. Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till med den här rackaren; den är klar men det KÄNNS inte som det är det.
Så nu tänker jag såhär; om den är klar, snälla säg "oh vad bra att den är klar, seså släpp den nu och börja på nåt nytt." och om det är något som skär i ögonen och behöver läggas till säg: "näää vet du vad, sånt här halvfärdigt trams kan man ju inte lägga ut på internet vettja! usch och tvi! Gör något åt det illa kvickt!"

Altså: här är den nuvarande versionen av "Den Lilla Sjöjungfrun"

Yes! Efter 5 veckor av animation, som jag inte fann alltför underhållande, är det dags för workshop med Rico! (Rico = riktigt bra lärare, jobbade med worms-spelen) Skulle jobbat med environment, men efter lite strul med att ordna ihop jämna grupper så hoppade jag över till charactermodelling. Visade sig vara ett ypperligt val. Jag slipper jobba i grupp, och eftersom jag var så snäll och "offrade" mig så får jag göra mina characters lite mer...eh... environmet..iga. :P Ska bli mucho kul! Har bara kladdat ihop en liten snabb idé än så länge, men det är något i den här stilen det ska bli:


Utöver det så går den mesta tiden åt att söka lägenhet i Norrköping, där jag snart ska börja min PRAKTIK. Jo minsann det måste jag säga, att det är allt bra skönt att man slipper gå runt och tänka på det där med att söka PRAKTIK. För nu när jag redan har PRAKTIKPLATS så kan man ta det lite lugnt.
Men inte är det något jag går runt och slänger i ansiktet på nån. Nääää, jag föredrar att hålla lite låg profil med det där med PRAKTIKEN. Det är ju inte alla som har fått PRAKTIKPLATS liksom.
Man vill ju inte vara den som är den.

Jajamänsan, ångesten lättar över fridhemsgatan. Tio minuter efter jag skickat mna prover till Effektfabriken i Norrköping så ringde de upp och meddelade mig om att jag mer än gärna fick komma dit för praktiken i januari. Lycka!

Utöver det har jag spenderat en underbar helg i ett annat Fridhem tillsammans med kära Vilska.
Mysigt, inspirerande och alldeles, alldeles underbart. Lite plats för att andas och samla kraft. Nu väntar stockholm härnäst, och tösabiten Nina. Det känns så skönt att kunna se fram emot det utan att känna praktikpaniken flåsa mig i nacken. Dekadens och delirium här kommer jag!
Allra närmast på tur blir dock lite avslappning och försköning med Allra Käraste Syster. Usch vad jag längtar tills fredag!

På tal om delirium så har jag alldeles precis nu avslutat "rödluvan och vargen"! Duktig emelie, klapp på huvudet.
Skåden och förnöjs eller förtvivla, vilket som passar dagens tema:

Ok, just nu är det altså en hel del som pågår. Ångesten ligger tät i luften, liksom ångorna från smörfrabriken. Så bara för att spä på eländet lite grann har jag påbörjat ytterligare ett sidoprojekt! (smart emelie, smart...)
Bilden nedan med prinsessan och grodprinsen var det (kombinerat med ett osunt sagointresse) som triggade igång tanken på att göra lite egna tolkningar av klassiska sagor.



Hittills har jag gjort en del fulskisser som nog inte lämpar sig så väl för att visas, utan mer fungerar som minnesanteckningar för mig själv. Men jag har påbörjat en renare skiss av Lilla Rödluvan, och jag tänkte att det alltid kan vara kul o se lite work in progress. Så här är den:



Stay tuned for more of the madness! :P

Nope, nu får det vara färdigt med dessa Charmiga Champinjoner, dessa Söta Soppar, Kavata Kremlor, Mysiga Murklor...kalla dem vad du vill, jag kan fortsätta ett bra tag till. Jag börjar inse (och vid det här laget kanske även ni) att om jag fortsätter nu så kommer jag aldrig kunna släppa det här projektet, varpå dålig personlig hygien, vansinne och ond, bråd död naturligtvis lär följa som ett brev på posten.
Men innan jag kände deliriums slemmiga fingrar greppa min hjärna så hann jag iallafall pyssla lite med ljussättningen, marktexturen (som också fick sig en normalmap) och lite allmänt smått och gott. Har man en stund över och ett bristande omdöme gällande vad som är kvalitativt tidsfördriv så kan man ju roa sig med att jämföra dessa renderingar med de som var WIP. :P

Förutom att att pyssla med mina svampar så har jag den senaste tiden roat mig kungligt med sporadiska ångestattacker gällande portfolio, praktik och LIVET EFTER SOFE. Jajamän go' vänner, ljuset i tunneln närmar sig, och min spontana impuls är att snöra på min löparskorna och kubba åt motsatt håll så snabbt att Carl Lewis hade fått skämmas.
Men jag antar att det bara är jag som håller på att bli vuxen.
Just när jag har slut på krumelurpiller dessutom.

Damn.

Hjälp! Helt plötsligt var klockan alldeles för mycket, tuschpennorna börjar sina och nacken värker. Farorna med att börja rita sent om kvällarna. Det tar de minsann aldrig upp på "kalla fakta", nä nä.

Nu är den färdig iallafall: Hades och Persefone.

(Persefone var dotter till fruktbarhetsgudinnan Demeter.
Hades blev lite förtjust i Persefone och snodde med henne till underjorden. För att göra en lång historia (som bl.a. innehåller granatäppelfrön...)kort, så får Persephone komma upp ur underjoden några månader om året, och då är det sommar, men när hon måste återvända ner till Hades blir mamma Demeter ledsen, så då blir det vinter/höst på jorden.)

Och den här gången tänker jag inte säga "aldrig mer löv!", för jag vid det här laget vet jag att jag är för dum för att lära mig av mina misstag.

Work in progress. Påbörjade den här scenen innan sommaren, och har jobbade till och från med den i början av lovet, men det har stått still ett tag nu så vi får se när det blir färdigt. Det är fortfarande en hel del detaljer att fixa till gällade texturerna, speciellt för marken, men överlag är jag väldigt nöjd med känslan i scenen.
Allt är gjord i Maya 2008, renderat med Maya software. (Jag är fortfarande ingen hejare på renderingens ädla konst, och kommer nog aldrig bli så det får helt enkelt duga.)
En del av texturerna har jag fotograferat själv, bakgrunden, mossa, barr, bark och ekorrbärens blad (Blommorna som lyser gulvitt), andra har jag cgtextures att tacka för, efter lite pyssel i photoshop. 
Feedback är alltid välkommet. :) Enjoy!

Jag hade nästan glömt det här lilla bloggprojektet, men efter nya påtryckningar av nära och kära så är det bäst jag rycker huvudet ur sanden och fortsätter vad jag påbörjat.
Imorgon börar skolan igen, efter ett alltför kort men innehållsrikt sommarlov. Jag har inte fått så mycket gjort som jag hade velat; resor, sommmarjobb och kära återföreningar har tagit sin beskärda del av vad tid jag hade att tillgå, men jag tror det var precis vad jag behövde för att ladda batterierna lite.
Hursomhelst är det dags att lägga upp lite bilder! Tjoho!

Privat har skapandet gått trögt den senaste tiden, p.g.a. att i princip all min energi går åt i skolan.
"Varför?" frågar ni er förstås nu, "varför, varför, oh snälla förtälj denna hemlighet!" Snäll som jag är ska jag naturligtvis inte hålla någon på halster:

(virveltrummor)

GCC började förra veckan!

(Trumpetfanfar)

Vad är då GCC? Jo "GAME CONCEPT CHALLENGE" förstås! Och vad är då "game concept challenge"? Jo, grafikerna och programerarna (samt 4 studenter färskt influgna från en skola i singapore) har blivit indelade i fem grupper som alla ska producera var sin spelprototyp inom loppet av 7 veckor (fr.o.m. nu 6 naturligtvis).
I slutet av denna kurs (eller "utmaning vilket låter oh så mycket mer spännande) kommer höjdare inom Sony, Microsoft, Grin, Avalanche, Massive etc. att agera domare och bestämme vilket av spelprototyperna är det mest lovande. Man vinner därmed lovord, ära, pommac och djurformade heliumballonger! HURRA! (de sista två var påhitt...) Men utöver det även möjligheten att vidareutveckla sin prototyp till ett färdigt spel som kan släppas på marknaden! HURRAA! Pommac åt alla!

Jag är för närvarande mest involverad i environment avdelningen i min grupp. D.v.s. jag sitter och modellerar växter, vilket inte låter som ett idealiskt fredagsnöje, men hobbybotanist som jag är finner jag dock detta oerhört underhållande.
Jag funderade nyligen ut ett slags "undervegetations-lego" som förhoppningsvis kommer att göra processen att fylla spelkartan med objekt tämligen smidig och snabb. Åh, så proffsigt det låter.  Jag har planerat att lägga upp lite bilder av det jag åstadkommit hittills så snart som möjligt. (Just nu är jag hemma, filerna finns i skolan.)

Och som sagt, skapandet utanför skolan har gått... sisådär. Det jag åstadkom senast var en försenad julklapp i form av en tavla till min älskade mö hemma i Linköping. Jag hann inte ta några bilder på den innan hon tog med sig den hem (rättare sagt: jag har ingen digitalkamera) MEN nu har hon själv tagit bilder på den och lagt upp på sin blogg under titeln "MOROTEN!"  Vilska. Och lat som jag är så lägger jag inte upp dom här, utan rekommenderar istället att den som är intresserad kikar på dem på hennes blogg.
Nåja, det är faktiskt inte bara lathet. Jag har fått för mig att inte lägga upp bilder på saker jag gjort innan jag startade med hela bloggeriet. Om någon ber om det är det klart att jag inte behöver trugas alltför mycket, men än så länge får ni helt enkelt vänta. Men jag ska försöka få tummen ur och SKAPA!
(ordet "SKAPA" utstöts här med ett visk-skrik och ackompanjeras av "jazzhands" à la "Just Jack!". För alla er som sett "Will och Grace".)

Och om någon har frågor gällande vad som skrivs hör går det för övrigt givetvis utmärkt att fråga. Jag svarar i sådana fall i nästkommande inlägg.
Bara så ni vet.

Take care sweethearts.
Over and out.

Ja, jag vet att jag varit tämligan frånvarande gällande min nyupptagna blogg-hobby. Usch usch fy fy. "So much to do so little time" för att citera en vän. Faktum är att jag precis funderade på att ge upp hela blogg-idén för bara någon dag sedan, fram tills jag såg vad Underbara Vilska hade skrivit i sin...
Damn you woman.
Det verkar som hennes uppenbart ondskefulla plan att motivera mig har gått i lås. Imorgon när man käsra sambo åker tillbaka till lumpen efter helgpermissionen, och jag åter sitter ensam med min tekanna i lägenheten, ska jag därför sätta mig och skriva en ordentlig uppdatering.

Amanda you sneaky...sneakerperson.

Over and out. For now.